All you need is love! ♥

Hejsan! :)

Kan ju börja med att berätta om helgen/ sthlmresan då.... :P

Fredag: bloggade då, så det behöver jag inte skriva om ^^
Lördag: Sov ganska kasst den natten, vakna klockan sex på morgonen av att hjärtat slog i tusen kilometer i timmen. Hade jordens panik! Men hade ju faktiskt ställt klockan på sju, så jag tänkte att jag försöker somna om, men det gick ju inte.
Gick upp när klockan väl ringde, trött som jag ändå va. Packade det sista (eller egentligen hade jag väl inte packat ngnting.) Men det gick för övrigt ganska fort!
Som jag alltid gör när jag är ensam hemma, så var jag så flamsig o prata med mig själv! Jag va huuuuur nervös som helst o jag trodde jag skulle dö. Men det brukar jag ju tro så det är ju inget nytt.
Hursomhelst, så blidde klockan så mkt att jag skulle dra iväg till stan/ tågstationen. Ju närme jag kom dit ju mer nervös blev jag.
JAG FATTAR INTE VRF JAG FÅR SÅDAN OTUR MED SITTPLATS PÅ TÅGET - JÄMT! Jag valde med fönster, visst att jag såg ut lite grann - OM JAG SKULLE HA SUTTE I KNÄET PÅ DEN FRAMFÖR!

Resan till Sthlm gick bra, gick hyffsat fort, blev väl lite stel i bena efter jag hade suttit still i tre timmar, men vad gör man?
Väl framme in the big town - det är nu själva resan börjar.
Jag är alltid lite förvirrad när jag kommer till t-centralen och det är folk vart man än vänder sig om. Det första jag gjorde va ju förstås att ringa mamma o berätta att jag va framme. :) Men den ville väl inte töla med mig så länge, så jag gick ner till pressbyrån och köpte SL-kort, och drog sedan till Globen, där hade jag tänkt mig att finna ngt klädesplagg. Är det ngn som ens tror att jag gjorde det? Nej, inte en chans.
Men där vira jag runt några timmar sen skulle jag ta mig till Åkersberga därifrån.
"Ta tunnelbanan till centralen, byt till den röda linjen mot mörby gå av vid danderyds sjukhus, byt därifrån till roslagsbanan mot Österskär..."
"Ööööööh, jaha? Okej?"
"Eller gå av vid tekniska högskolan"
Jag gjorde det också. Roslagsbanan avstängd, erstättningsbussar vid Danderyds sjukhus.
Ehhh, jaha. Ringde givetvis mamma och berättade att jag hade jordens problem.
"Ring när du har hittat rätt, jag kan inte hjälpa dig ändå..."
Schysst.
Jag tog mig till Danderyds sjukhus, det var absolut inga problem. Problemet var att jag inte fattade mer efter det.
På varje buss som åkte förbi stod det Mörby Station, jag hade ett svagt minne av att jag skulle ta den bussen. Men jag väntade ett bra tag innan jag vågade fråga busschauffören vart jag skulle.
"Ehh, ursäkta? Jag har ett litet problem, jag ska till Åkersberga, men fattar inte riktigt hur eller vart jag ska.."
"Okej, men då ska du med mig.. Du ser lite rädd ut."
"Det är jag också, det är liksom första gången jag är (just här) och jag är ensam.."
Nåväl, roslagsbanan var det många som skulle med. Då började jag känna mig lite mer trygg, jag tänkte åker jag åt fel håll nu så vette fan vad jag gör alltså. Men för en gångs skull hade jag turen på min sida, det gick åt rätt håll.
När jag hade landat i Åkersberga (efter alla om och men) så var det dags att ta sig till Markus jobb.
Uteliv.nu ? typ.
"Gå tills du kommer till en stor parkering...Sen går du vänster." Osv ..
"Jaja, okej.."
Jag försökte så gott som att hänga med vad han pratade om. Att aldrig har varit på ett ställe och försöka få in så mkt i (just min) skallen är inte alltid så lätt.
Han nämnde ngt om en stor plan senare, och höger. Skulle jag gå höger innan, nu, eller efter? Hm, jag väntade tills han ringde igen.
"Nej, höger efter bäcken som kommer efter planen. Det kommer att vara ett stort hus på vänster sida, men det ska du inte bry dig om.."
"Hur lång tid tar det från Åkersberga station till dig nu då ungefär?"
"tjaa, 25 minuter kanske."
Jag vandrade vidare i min egna värld, och hade hela tiden koll på om det kom ngn bakom mig eller från sidan.
"Här är det ju en bäck, men är det verkligen den han menade?! Det såg inte riktigt ut som en bäck. O där är det ett hus. Men vad vare han sa nu igen?"
Jag fortsatte att gå vägen efter bäcken. Kändes som om jag aldrig kom fram, vilket jag heller inte riktigt gjorde - på ett tag.
"Sms: Jag sitter här ngnstans, jag orkar verkligen inte gå längre. Här ngnstans är alltså vid en skola eller vad det nu är. "
Där satt jag i min ensamhet i mörket och försökte läsa min bok, sms:ade med Elin. Får ju inte glömma att jag ringde mamma.
"Vart är du nu?"
"eeehm, ..."
"Ser du ngt hus som har 'blablabla' tak?"
"Det kan va det huset där ..."
"Gick du in höger?"
"Nej, men just det, det va så det va.."
"Gå tillbaks o gå till höger.."
Det gjorde jag. Jag hamnade i skogen kan jag ju tala om. Jag är mörkrädd, gå ensam i skogen=inte bra.
"Men vafan, du behöver inte bli sur på mig. Jag har aldrig varit här, tror du att det är hur lätt som helst att hitta även när man får beskrvning, eller?"
Då blev jag sur. Faktiskt.
Men när jag var uppe i skogen vände jag igen, då mötte jag en moppedist, då trodde jag givetvis att jag skulle dö. Tvärsöver gatan så fanns det en annan väg, den chansade jag på. Tänkte att "varför i helvete skulle jag göra det här..?"
Ringde mamma. Hon blev orolig och jag likaså.
Telefonen ringde igen:
"Nåå, vart är du nu..?"
"Jadu, vid en plan. Vid sidan av är det ett hus med ett sånt tak du pratade om.."
"Du kommer jag ut och möter dig."
Alltså. Jag hade hittat rätt från första början.
Själva "utelivet" tog mig två timmar från Åkersberga station.

Ååååh, herregud. Det blev allt mer nervöst att närma sig till honom. Men nervositeten släppte snabbt. Som tur va.
Trodde jag skulle sleepa bra den natten, men ikke sa nikke.

Söndag: Markus jobbade kväll, så då tänkte jag att medans han jobbar åker jag till Täby centrum. Jag åkte med honom intill Åkersberga och tog sedan roslagsbanan till Täby :) Nonas problemas. Hade inte heller förväntat mig att det skulle gå dåligt!
När jag kom in i gallerian eller vad man nu kallar det så ringde jag MAMMA! ;b Va tvungen att ha ngn att prata med, ok? :)
Gick därinne ett litet tag, fann inget, förutom strumper ;D
Sen när jag skulle tillbaks, så hittade jag ju inte ut, o hur i hel-ete är det möjligt då?
Men men, när jag kom till Åkersberga, så blev det en promenad till jobbet hans, o det gick bra mkt bättre denna gång! :)

Måndag: Vi bestämde oss för att vi tar o kollar vart mitt jobb ligger och sen så skulle vi ta oss ett varv inne i gallerian. Men först å främst skulle han jobba.
Då skulle jag ta bussen från honom till "Skånsta". Visst, det klarar jag väl. Det gjorde jag också.
Men sen då? Han förklarade att jag skulle gå ngnstans men vart var det? Jaja, det stod ridskola på en skylt, och det är ju ett stall jämt vid hans arbete. Så den följde jag. En bit, tills jag inte kände igen mig längre.
Det kom en tjej gåendes och henne frågade jag vart stället han jobbar på ligger. Men det visste hon ju inte riktigt på rak arm.
Ringde mamma: inget svar.
Ringde syrran: Öööh, är du vilse? :O
Men han kom o hämta mig vid en busshållsplats där ngnstans :)

Trött som jag va kämpade jag för att keepa mina ögon öppna.
Inne på gallerian köpte jag mig ett par nya leggins. Sen tog vi oss en promenix till Tanterna På Torpet!
Låg väldigt, inte ocentralt, men inte heller mitt i stan om man säger så! :)

Tisdag: Då skulle jag hem till Karlstad. Men jag hade några ärenden innan jag åkte till T-centralen.
Först: kika in hos tanterna på torpet. Dom verkade helt underbara! :) Fast (ganska) så litet kök, men det ska väl gå an.
Tog mig hastigt tillbaks till Täby centrum för att ta roslagsbanan till mörby o sen tunnelbanan till t-centralen...
Jag hade så ont i ryggen o fötterna när jag kom fram, som tur va gick det över när jag typ satte mig på tåget.
Jag har verkligen varit med om jordens upplevelse! :)

Inte nog med det, jag har haft en av jordens bästa helger! <3

Nu då .

Idag har jag träffat Nilla. Vi var ute o gick med Pontus o så har vi skaffat hemförsäkring till mig!
Skolan idag också, hade prov i svenska B , men det blir ju omprov.



Stockholm på lördag blir!! :D LÄNGTAR!


Jaja, nu har jag bloggat tillräckligt, o det va gött å blogga av sig må jag säga :)

Ha det bra / S